Både hemma och på jobbet. I eftermiddags dök det upp en tjej som ska dela mitt kontor. Jag är glad för sällskapet, däremot mindre glad av att dom satte henne en meter framför min skärm. Varje gång hon rör sig flyttas mina ögon ifrån skärmen för att se vad det är som studsar runt. Hoppas jag vänjer mig. Hon stinker parfym också, men ska vi se det från den ljusa sidan så täcker det lukten av mögel. Tyvärr lurar det inte mina ögon, som började svida med en gång. Nåja. Hon verkar rar. Det enda jag egentligen kan klaga på är att hon inte är man. Allvarligt – dom vet att jag trivs bäst med män! Och ska man ha någon rakt bakom skärmen så ska det vara något vackert, inte illrött spretande rufsigt hår som studsar upp och ner hela tiden.
Men men. Hon är rar, som sagt.
Grannarna ovanför hemma är det värre med. Ska vi börja med det positiva så är det att jag inte har hört deras musik. Än. Däremot är dom elefanter som springer maraton nonstop och bowlar med stora tunga möbler. Me not happy. Jag letade fram en kvast och lät den ta en tur över taket, som hans steg, tänkte att han skulle fatta vinken. Icke då. Får hoppas att han är i säng vid samma tid som mig på kvällarna, för ska jag ha en elefant under och en över kommer det bli surt att bo här. Jag antar att det jämnar ut sig om ett par veckor när italienarna invaderar huset. Då kommer jag inte kunna höra några steg alls längre.
Men men. Hellre elefanter än kängurubarn.
Hälsningar gnällhummern






Senaste kommentarer