Skrivet av: Fransyskan | 21 september 2015

En vecka kvar…

…och jag kramar det sista ur den här säsongen. Om en vecka är det nämligen dags att vinka hejdå till mannen som varit hela min sommar 2015. Jag fasar redan för hur jobbigt det kommer att bli att inte längre möta honom vid havet varje kväll, att inte längre få mängder med sms varje dag, att inte längre ringa och bli uppringd 8 gånger om dagen. Han är säsongsarbetare och för honom är det normalt att dra vidare när säsongen är över.

Han har lärt mig massor om havet, om vindar, om väder. Han har lärt mig älska en sport så till den grad att jag med glädje avslutar varje dag med ett par timmar på min bräda. Han har uppmuntrat och utmanat mig att testa gränser, att se vad jag går för. Och hörrni, jag går för mer än jag tror. Undertecknad är efter den här sommaren drottning över sin bräda. Det finns inga vågor eller vindar som kan få mig att drutta i havet – inte ens när mannen satt bredvid i sin kajak och bände in sin paddel under min bräda lyckades han välta mig. Jag har gått från att hålla tungan rätt i munnen när vågorna kommer, till att ställa mig på ett ben på brädan. Med händerna i luften och ögonen stängda.

Min bräda, min bebis, har tills idag gått under just det smeknamnet: min bebis. Tills idag som sagt, när mannen klappade på min bebis och sa ”imorgon ska det blåsa bra, då tar du DIN bräda och lär dig mästra den i dom stora vågorna”. Min hörrni. Min. Min min min bebis bräda. Vi är ett fint par, min bebis och jag.

Om en vecka ska vi vinka hejdå till Teddybjörnsmannen. Mannen jag lärde känna när jag hyrde min första bräda och som jag snabbt blev vän med. Teddybjörnen som har ett imponerande stort förtroende för mig, som beundrar min passion för denna sport och som givit mig enormt med utrymme för att utvecklas till max. Tack vare honom har jag dessutom fått möjligheten att testa en riktig proffsbräda.

Han har lärt sig vilka knappar han ska trycka på för att få mig att reagera och hans ”du har ingen respekt för vindarna” har han fått äta upp varje morgon i en månad, då jag tidigt i gryningen ringt honom med rapporter om hur dagens vindar blåser och åt vilket håll vågorna drar, samt hur höga dom är. Jag vill lära mig och han vill att jag ska lära mig. Och till hans stora stolthet och förtret så har jag gått om honom!

Sommaren 2015 har jag knappt satt min fot i mina älskade alper, för jag har vart på havet 6 dagar av 7. Jag har blivit drottning över min bräda.

Om en vecka är säsongen över och Teddybjörnen flyttar härifrån. Jag fortsätter, med hans uppmuntran och stöd, att förbättra mig under vintern.

Vi ska vinka hejdå till Teddybjörnen och han kommer lämna ett enormt tomrum efter sig. Ett hål som kommer bli svårt att fylla.

Han har varit hela min sommar 2015.

Annonser

Responses

  1. Oh så vackert beskrivet och känslorna känns även utanför texten. Hoppas din sommarvän från 2015 kommer tillbaka för en ny säsong eller ni ses någon annanstans.
    Bergen finns ju alltid kvar.
    Hälsar Mme Fellini

  2. 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: