Jag är trött. Min nya rumskompis – jag misstänker att han är alkis men vi har väldigt roligt ihop – stensomnar varje lunch och snarkar så högt att det är svårt att koncentrera sig på jobbet. Och jag har faktiskt lust att göra samma sak!
När jag kommer hem är det minst en timmes tupplur som gäller, och sedan sover jag ändå gott i 8 timmar. Sover gott för att katten numera icke längre får vara inne på natten eftersom vi har lite olika uppfattning om vilka tider på dygnet som det är ok att hoppa upp och ner på mitt ansikte.
Jag har packat upp efter semestern och tvättat allt men ännu inte orkat stryka kläderna. Och nu packar jag igen, och allt är bara kaos. Och vet ni, jag orkar bara inte. Det tar mig all viljestyrka i världen för att ägna en timme åt lägenheten på kvällen. En ynklig timme när jag skulle behöva göra femton. Minst.
Så kaoset kommer att bestå. Jag orkade inte gå runt till grannarna idag heller så eventuellt blir det lite kris med kattvakten. Men jag orkar inte tänka på det än.
Nu kämpar jag för att hålla ögonen öppna tills pizzan är klar, sedan tänker jag gå och lägga mig.
Klockan är… eh… 19h41
Mitt Liv Som Fransyska 
Lämna en kommentar