Skrivet av: Fransyskan | 25 januari 2017

Kulturskillnader

Fick ett sms av grannen: ”Pojken sjuk igen blablabla vart på sjukhus på morgonen, pappan vart hemma på morgonen och jag tar eftermiddagspasset”.

Jag valde att missförstå och svarade:

”Stackars lilla kålhuvud” (lovar, chou är ett sött ord i franskan) ”vad bra att ni har bestämt er för att stanna hemma med honom tills han blir frisk den här gången, och kanske några dagar till så han hinner återhämta sig.”

Och med dom orden kommer det vara spänt mellan oss en lång tid framåt. För självklart tänker dom inte vara hemma med ungen en endaste dag till. Självklart skickas han till dagmamman imorgon. Dom hade inte vart hemma med honom alls om det inte varit för sjukhusbesöket imorse.

Men. Det här barnet har hostat i ett år. Han åker på den ena luftvägsinfektionen efter den andra, han har lunginflammation var tredje vecka och nu denna diagnos som jag inte lyckas hitta en svensk motsvarighet på. Varje gång är det barnakuten på kvällen som gäller (aaaaaaaldrig att dom skulle åka hem från jobbet och boka tid hos läkare istället för att låta ungen hosta lungorna ur sig i timmar på ett sjukhus kvällstid, EFTER jobbet), varje gång ny antibiotika och varje gång tillbaka till dagis eller dagmamman (han har båda) morgonen efter.

Och så undrar hon varför ungen aldrig blir frisk!

Annonser

Responses

  1. Men vad i hela fridens namn håller de på med. Stackars barn!

  2. Ja du… det gör ont i mig!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: